I måndags så skrev jag ju att det var dags för en långrunda framåt kvällskvisten, och så blev det. Jag drog på mig skorna strax innan 18 och gav mig iväg. Hade ju som sagt lagt upp ett antal stationer som skulle passeras innan jag fick vända hem. Började ta sikte på dom första som passerades utan problem. Benen kändes hyggligt pigga och farten kändes väldigt bekväm. Frid och fröjd helt enkelt 🙂

Hela resan upp till Karlsunds Herrgård gick riktigt bra och jag kände mig knappt trött. Tog en kort paus för att fylla upp vatten innan jag fortsatte mot Tekniska kvarnen. Fortfarande i samma behagliga 5.30-tempo. Gillar verkligen det tempot. Styrde nu fötterna upp mot Adolfsberg och det var nu det började känns lite tungt, i alla fall i skallen. Men jag försökte styra bort onda tankar och körde på. Sprang nu på lite nya vägar, vilket var väldigt skönt.

Efter Adolfsberg tänkte jag att nu springer jag tillbaka mot centrum och sen vidare hemåt. Vet inte om det var värmen eller dagsformen som gjorde att benen kändes extra tunga den här kvällen. Sista kilometrarna kändes det som om jag stod still samtidigt som hjärnan kom tillbaka med tankar som ”hur ska det här gå i berlin?” ”kommer du verkligen klara det?”. Slet dom sista hundratalet meter som var kvar. Äntligen hemma igen!!

Så nu försöker jag jag peppa mig själv på alla möjliga sett. För en sån här grej ska INTE få stoppa mina planer!! Motivationstips tas tacksam emot, allmäna pepp- och hejarop också 😉

Annonser